Fluffy Molntuss

Igår hade vi träff, åtta av oss som var på rehabilitering på Lydiagården. Vi firar ju snart två-årsjubileum. Underbart härligt att träffa alla och skönt att se att de hade det bra. Fick också observera resultatet av en nyligen gjord rekonstruktion genom diep lambå. Enormt bra resultat!



Och medan jag roade mig ägnade Martin sig åt att slakta de här stora ruggarna med japanskt gräs. Som han tog ner och körde till tippen. Ett säkert vårtecken är när man kan se rakt in till grannarna. Inte ett blad, inte ett strå skiljer oss åt. Tur att det är väldigt trevliga grannar. Fast de har små barn som hänger på stänglet och säger "vad göööör duuuuu?".

I lördags kom farmor och passade de små när vi skulle ut och roa oss.

Först var vi på middag hos det här glada paret.



Som vanligt underbart god mat.

Sedan for vi in till Malmö för att gratulera svägerskan Bruna som fyllde 28 år.



För att sedan, något sena, hasta vidare till Malmö Arena där det skulle bli "Ljust och Fräscht".



Som vi skrattade. Henrik Schyffert och Fredrik Lindström är verkligen hur kul som helst. Men, det som imponerade mest var att jag gick därifrån med en tankeställare. Om hur vi använder vårt hem och vår materiella status som ett lyckomått. "Jag ska bara fixa till köket, så kommer jag att börja laga mycket nyttigare och roligare mat."" Jag ska bara......" Men hur man än gör, så är man ju sig själv. Och förändra sitt inre, sina invanda mönster kräver nog mer än en hink med färg och några färgglada tapeter. Tänkvärt.

Bild: Berglin

En modern variant på den gamla filosofiska meningen "om träd faller i skogen och ingen är där, hörs det då?"

Var med min kära vän Elisabeth på två-årskontroll nu i veckan. Vår läkare (jo, vi har samma) tittade förvirrat när jag satt med och väntade. Jag tror att han suckade lite inombords när jag följde med in också. Åh, nej! Inte dubbelt upp av dåliga skämt och oändlig svada. Neeeeej. Men det gick så bra så.....

Resultatet av besöket var i alla fall att vi kunde fira en två-åring. Två år är STORT för en person med HER2-positiv bröstcancer som inte är hormonpositiv. Elisabeth lyckades till och med få dem (vår doktor ska sluta och hade sin ersättare med på besöket) att erkänna att de pratat om det innan och sagt sins emellan att det var en viktig milstolpe.

Så hurra och grattis till min bröstvän!

Jag har minsann fyllt år nu veckan. Hade kalas för familjen på söndagen och lite lugnt firande på min födelsedag bara vi fyra.

Upp som en sol. Och ned som en pannkaka.....

Efter förra helgens sprudlande energi och glädje så blev det ett präktigt antiklimax att drabbas av årets stora förkylning. Den där förkylningen som brukar komma som kronan på verket vid denna årtid då vi är dränerade på d-vitamin och svältfödda på utomhusvistelser och sol.

Jag tyckte att jag mådde ok i lördags när vi var bjudna på hallaballooooo hos våra grannar. Trevligt hade vi! Men någon gång där under kvällen tappade jag min röst. Och jag har inte ännu riktigt hittat den. Så nu i veckan har jag hållit mig hemma. Bara att avboka möten och kommunicera via mailen...... Paradoxalt nog så ska jag vara med på en hälsomässa i morgon som vi annordnar för våra studenter. Inte mycket hälsa här just nu.......

Krax krax

Haft en underbart härlig och rolig helg i Stockholm.

Vädret var på vår sida och humöret likaså.

Det primära syftet med resan var att gå på Chinateatern och se Dirty Dancing. Och visst. Den var så där gulligt söt och romantisk precis som filmen. Fantastiska dansprestationer såklart och en speciell scenografi. Klart godkänt tycker jag.