Fluffy Molntuss

Kom hem i fredags från en liten tur till Thailand. Nu är tiden ur led. Fast jag la mig kl. 11 i går kväll så vaknade jag fyra i morse. Inte så kul. Men så är det ju.

Vi har som sagt tillbringat två härliga veckor i Bang Tao på Phukets västkust. Vi har haft ganska mycket regn och åska (och här snackar vi åska....!) men det är ju inte som här i Sverige utan hastigt överstökat. Skön temperatur kring 28 grader och underbart varmt och skönt i vattnet. En lisa för en ömmande kropp. Jag har tillbringat många timmar simmandes omkring i poolen, lugnt och sakta. Så skönt för min stackars högersida. Så med andra ord borde jag fortsätta med detta nu när jag kommit hem. Men det lockar liksom inte lika mycket.

Vilken chock förresten, att komma hem till denna snö. Ska det månne bli en lika lång vinter som förra året. Då är jag glad att jag laddat med två veckors sol och värme.

Under vår semester gjorde vi inte många knop. Solade och badade mest och var på några utflykter. Shoppade en del på marknaderna.



Vi reste med Ving och bodde lite småsvennigt men med hög klass, direkt på stranden och med fyra stora pooler med underbart lummig omgivning. Härligt när man bara vill vara.



Lillebror lärde sig simma. Både ovan och under vattenytan.



En av dagarna hyrde vi en long tail-båt som tog oss ut till en svåråtkomlig strand som de kallar för Banana Beach.



Här badades, snorklades och solades det. Några vanligt förekommande aktiveteter under dessa veckor.



Syskonkärlek. Eller nåt.



Lågvatten på vår härliga strand.



Hoppsan. Jag fastnade tydligen också på bild.



Mina små gull.



Varje kväll var det underbara solnedgångar över vår strand.



En dag tog vi en speedboat ut till Phi Phi öarna. En ganska lång tur.



Vi besökte Ma Ya Beach. Så fullsmockat med turister att det förstörde en underbart vacker strand. Turisttillströmningen beror på att det var här filmen "The Beach" med Leonado di Caprio spelades in i slutet av nittotalet.



Tog oss in en bit på ön, men på grund av att vi hade ett sånt kort stopp här så blev turen också kort.



Höga berg kring stränderna.



På alla öar fanns dessa betryggande skyltar..... Phi Phi öarna drabbades väldigt hårt av tsunamin 2004.



Efter att ha besökt otaliga vikar på Phi Phi öarna så avslutade vi turen på Bamboo Island där man kunder sola, bada och snorklar (så klart).



Man kunde också bygga hus av koraller om man så önskade.



Nej, vi vill inte sluta bada. Sista kvällen ska dras ut lääänge.



Åsså mina fossingar......

Kom nyss hem från träningen. Jag styrketränar och går på löpband. Idag kollade jag på mitt gamla träningsschema för att se vilka vikter jag tog för ett år sedan då jag var i min gamla form. Det var ingen större skillnad! Vilket uppvaknande. Det handlar om några kg hit och dit. På löpbandet går jag lika länge som tidigare och inte riktigt i samma hastighet. Men även det är ingen jätteskillnad. Så då är jag kanske inte i så rysligt dålig form ändå? Eller. Tyvärr är det nog så att jag var i väääääldigt dålig form som frisk.

Men nu ska det bli ändring på det. Minsann!

Så har ett lov och en helg gått förbi.

Haft en bra helg. Inledde den med besök av lilla grannen och co, vi åt maräng swiss och tittade på Idol.

Lördag var jag och tränade. Ja jag vet, jag är så himla bra! Och duktig! Jag är otroligt nöjd med mig själv. Kunde dock inte träna magen för jag hade sån fenomenal träningsvärk från torsdagens övningar. Det var trevligt att vara på gymmet. Träffade massor med människor jag känner. Bra när man kan koppla ihop träningen med social samvaro.

På eftermiddagen tog jag och lillebror en lång tupplur. Så lång att vi fick väldigt bråttom att komma iväg på middag sedan. Vi var hos Peter och Marie i Höllviken. Karin och Kalle var också där samt alla barn. God mat och trevligt sällskap.

Vi kom hem framåt halvtvåtiden. Nils sov till kvart över elva. Vet inte när det hände sist.

Idag har jag haft fika för, som Nils kallar dem, mina cancervänner. Annika och hennes familj kom för att hämta en sak de glömde på middagen för två veckor. Elisabeth lyckades jag också lura hit så att vi kunde ta en fika tillsammans. Det blev ingen lång fika för Annika och co skulle ta sig vidare, köra till Göteborg.

Inför så fint besök var vi ju tvugna att städa. I samband med denna städning frågade Arvid mig om det var roligt att vara mamma och få bestämma allting. Han har sagt liknande kommentarer tidigare. Och jag frågar mig själv, är det så jag uppfattas....? Oj.

Jag mår faktiskt riktigt bra, tror det beror på mina D-vitaminer. Om det skriver jag en annan gång. Nu ska jag se Draktränaren tillsammans med minsta sonen. Ja, och Martin är på fotboll i Malmö. Det var visst någon match idag.....

Sovmorgon. Oj, vad man uppskattar att vara ledig när man jobbat några dagar. Jobb är egentligen en förutsättning för att känna fredagsglädje (men det är torsdag idag, jag vet!).

Gick iväg till gymmet innan lunch för att köra mitt nya styrketräningspass. Det gick och kändes bra. Jag har blivit väldigt stel och öm i min högra sida på sistone. Har naturligtvis känt av det innan också men det är precis som om något hänt nu, jag misstänker att det är mycket ärrvävnad och att läkeprocessen stannat av och att jag därför stelnat. Så nu måste jag verkligen strecha ut min arm. Är nästan lika stel som efter operationen (fast nu överdrev jag lite). Nåväl, tränade gjorde jag och hade med min alldeles egna personliga tränare med mig. Yngsta sonen. När han tröttnade på att vara i lekrummet kom han ut till mig och räknade åt mig: Ett, två, tre, fyra....... osv. Han körde dock inte några peppningsrop.

Hem och duschade och stekte några pannkakor. Och sedan iväg till lilla grannen för fika. Vi var väl en sju mammor och våra små yngel som träffades. Kakor i massor, barnen lekte på ovanvåningen och vi snackade. Jag fick ett shoppingbehov där jag satt så tre av oss avslutade med ett besök på den lokala klädbutiken (Unica). Jag blev mycket nöjd med min shopping.

För att balansera upp eftermiddagens intag av kakor valde vi att hämta pizza till middag. En härlig dag fylld med kolhydrater. Nämnde jag att jag åt Frosties till frukost och pannkakor till lunch? Finns en viss risk för skörbjugg, fast när jag tänker till kommer jag ihåg att det satt fem lingon på pepparkaksmuffinsen. Åh, skönt, då har jag fått med hela kostcirkeln ändå.

Nu ska jag in och få tre stycken ungar i säng, två tioåringar och en elvaåring som kör spelmaraton i äldsta sonens sovrum. Klockan är mycket och det är dags att snarka.

Artikel i Skånskan om långa operationsköer i Malmö och Lund här.

Så fruktansvärt det är att behöva vänta på operation när cancern väl är konstaterad. En månad, som jag fick vänta, innebar att min stora tumör växte ungefär 10 mm. Det är ganska mycket. Gud vet hur många lymfkörtlar som hann bli smittade. I de flesta fall spelar det inte så stor roll, om tumören växer sakta. Det var det de sa också, att det inte spelar någon roll. Men min tumör var extremt snabbväxande med en tillväxtfaktor som ökar på processen. Det enda sättet för individen att själv kunna påverka är att undersöka sig själv, och gå och visa upp varje misstanke, så att tumören hittas när den är liten.

Kläm, kläm, kläm.......