Fluffy Molntuss

Nyss hemkommen från en supemysig kväll hos lilla svärmor vill jag bara sända en hälsning till er. Jag hoppas att ni får en God Jul och att tomten hittar hem till er.

Mitt i all denna julstress, köpa julklappar, pynta, städa, rulla köttbullar, steka kål. You name it! Så blir jag förkyld. Inte lite snuvig. Utan så-in-i-helskotta-förkyld. Sådär förkyld att man går omkring i sitt eget lilla moln med täppt näsa och torr mun. Det är inte bra planering. Men, då jag alltid försöker tänka positivt så är jag ju glad att det kom innan jul och inte under själva julen. Jag menar. Nu när vi ska vimsa runt och hälsa på en massa folk.

Nu är jag i alla fall mycket bättre och ska väl försöka få till de där små tomtarna som ännu inte kommit upp ur sitt lilla bo. Jag har inte ens fått upp några ljusstjärnor i fönsterna. Nej, jag är helt enkelt helt usel på det där med julpynt.

Dags att snyta lilla näsan!

Så är denna hösttermin till ända. Barnen har sjungit så fint i gympahallen och fröken har fått sin present. 

Äntligen JULLOV!

Vilken lycka att vara liten och ha hela ledigheten att se fram emot. Lite, lite snö kunde gott ha fått falla nu under lovet så att det fanns tillfälle att åka lite kälke.

Fast vi vuxna har också lite jullov. Inte lika länge dock.

På lördagkväll hade vi en Italiensk Afton här hos oss. Vi hade bjudit in våra gamla grannar, nya grannar och kommande grannar. Ja, lite grannfest sådär. För man kan väl kalla varandra grannar fast man bor ett kvarter bort, eller i andra änden av gatan? Strunt samma. Trevliga gäster hade vi i alla fall. Och jäklar i min lilla låda, vad sent det blev! Tiden bara sprang i väg. Massor med babbel (och bubbel), mat, rött vin och minsann lite dans där på slutet.


Nils och Karin


Mat


Karin och Åse


Johanna

Jag vaknade i morse av att min minsta son stod vid min säng och gnällde över att han hade ont i magen. - Här har jag ont, sa han. Och pekade på blindtarmen.

Men herregud! Inte i dag!

Vi går tillbaks två år. Den 17 december 2009 var jag inlagd på sjukhus och genomgick en mastetomi med full axillautryming. (På svenska: Opererade bort bröstet och armhålan).

Vi går tillbaks ett år: Den 17 december 2010 opererades stora sonen. Han blev av med sin blindtarm.

Som sagt. Inte idag!

Nu visar det sig att lillebror mår betydligt bättre efter ett tag (efter att han varit på toa). Och i och med det är förbannelsen bruten.

Hoppas jag.

Okej.

För två veckor sen upplevde synen av jag mig själv i provrummets tre speglar. Hade ingen aning om att det var riktigt så illa.

På lördagen satte jag igång med LCHF. Nja, det där med HF har jag lite svårt med, men definitvt en upptrappning. LC klarar jag utmärkt.

Mått ganska uselt i två veckor nu. Hungrig, klen och irriterad. Men det hör till övergångsbesvären. Nu är jag nästan tillbaks till mitt normala trevliga jag.

Och resultatet då? 6 cm i midjan och 3,5 kg. Inte helt illa. Och då har jag ändå ätit ute vid ett flertal gånger. Men som sagt, inga kolhydrater.

Heja mig! Bara 26,5 kg kvar.

Jaha, så har vi gått och blivit med sjuåring. Det var länge sedan sist vi hade en sådan i huset.

Såklart är det lillebror som fyllt år. Det var i går han fyllde. Vår lilla stjärngosse. Minns så väl att det var så mysigt att ligga på BB när han föddes, Luciafirande och julstämning, personalen julpyntade för fullt. Ett härligt lugn låg över avdelningen. Och det allra, allra sista avsnittet av Vänner gick på TV.

Och nu har den lille killen vuxit upp. Går i första klass, kan läsa och skriva och räkna och är allmänt stor.



En gång så liten, så liten......



.... sju år senare: En galen pepparkaka....