Publicerad 2011-01-30 22:50:57 i Bröstcancer,
Haft en trevlig och social helg. Märker att jag mår bättre. Det känns inte lika jobbigt i kroppen. Men ischiasen går nu längre ner i benet. Jag har lite känselbortfall i häl, främre tramdyna och tår. Undrar om det är ischias eller neuropati. Tycker jag har lite känselbortfall på lårets utsida också. Jag hoppas jag får besked på min röntgen nu i veckan. Om det nu är diskbråck vore det bra att göra något åt det. Jag hoppas ju på att det är det som är felet. Jag menar, det lär jag ju överleva. Även om det är jobbigt så klart.
I fredags var det dags för tjejmiddag med det galna Vellingegänget. Man har aldrig tråkigt i det sällskapet. Denna gången sågs vi hemma hos Eva som gjort mat med indiskt tema. Vi välkomnades av två värdinnor med indisk style på kläderna, musiken var indisk och så även plocket vi åt innan middagen. Vi fick dessutom prick i pannan. Veronica har nyss varit i Indien och fått många intryck med sig hem.
Hela drösen
På lördagen vaknade jag trött. Lufsade mest omkring här hemma och sorterade lite Lego. Jag kan verkligen roa mig.
På lördagkvällen var vi hembjudna till Jessica och Fredrik. Där var även Åse och Peter, Jennie och Anders. God mat och gott sällskap.
Nu är jag trött. I morgon är det Zoladex spruta på morgonen. Trevligt sätt att börja veckan på. Eller inte.
Publicerad 2011-01-30 13:28:01 i Allmänt,
Sitter nu med datorn för att göra listor på vad som behöver göras vid vårt hur i vår. Vi har så många småsaker som inte är klart. Säkert ingen annan som stör sig på det, förutom jag då. Det är små saker som aldrig blivit klart när vi renoverat. Som till exempel, en liten vit täcklist under ugnen i köket. Köket renoverades för tio år sedan. Hm.
Sen har vi en hel del lite större projekt som ska göras. Måla tak och väggar i kök. Bygga nya socklar och byta kökluckor. För att inte tala om allt som ska göras utomhus. Började ju med fasaden på sensommaren. Den blev dock inte klar.
Så. Här ska skrivas listor.
En annan sak jag ägnat tid åt i helgen är att sortera upp killarnas lego efter färg. Varför då? kan en normalt funtad människa fråga sig. Jo, vi har så otroligt mycket lego. Allt från Lego City till StarWars-skepp. Problemet är att när det sedan ska byggas så är allt en enda röra. Inte lätt att hitta en liten röd plupp som kan ligga i vilken som av backarna. Alla beskrivningar ligger så prydligt och fint. Men legot...... Att sortera i färg kan lätt upplevas som en aning analt (Freud skulle gnuggat sina händer) men sen är jag lite småanal i mitt beteende också (alla böcker i bokstavsordning, alla CD-skivor (när spelar man dem egentligen?) och alla kryddor i kryddlådan också de i bokstavsordning). Är inte på långa vägar färdig ännu. Får ta ett tag igen nu i eftermiddag.
Men först. Skriva lista (är inte det också klassat som lite analt?)
Publicerad 2011-01-26 20:10:28 i Allmänt,
Tänk så mycket bättre man kan må bara av att prata med vänner.
Låg och tyckte synd om mig tidigare idag. Var sedan en runda med Jennie. Vips så fick jag lite energi. Tog tag i att rensa ut Arvids garderob, färga blekta svarta plagg och tvätta.
Sedan ringde Mari, min läkarvän. Efter det samtalet fick jag hopp och inspiration till att ta hand om min kropp. Kände mig direkt mycket piggare. Ska googla på yoga och äntligen försöka få tummen loss.
Alla andra som jag har runt mig som bryr sig. Ni är underbara. Tack för alla telefonsamtal, kommentarer på bloggen, promenader och allmänt pepp. Ni vet vem ni är!
Mina nya bloggvänner, vissa som jag aldrig träffat: Åsa, Annica, Inger, Fighter, Linda, Lisbeth och många fler och så klart: Annica, Elisabeth och Ingrid . Tack för alla kommentarer. Ni är väldigt värdefulla.
TACK!
Publicerad 2011-01-26 16:23:15 i Bröstcancer,
Mår ju som bekant lite sisådär. Ska inte gnälla här idag men jag letar såklart orsaker till problemen.
Nu undrar jag om det är någon av mina läsare som äter Femar. Och vad är i så fall era biverkningar.
Jag läste lite grand om biverkningar i Fass (dumt, jag vet) men där är så många som stämmer in på mig. Saken är bara den, att jag fram tills nu, eller rättare sagt sedan en månad tillbaks, mått ganska bra. Visst, jag har haft vallningarna och stelhet i muskler och leder. Men jag har inte mått dåligt, känt mig sjuk. Som jag gör nu. Jag undrar därför om biverkningarna kan bli starkare efter ett tag. Jag har tagit Femar i drygt sju månader nu.
Eller så är det Zoladexen eller Herceptinet eller........ Ja, hur ska man faktiskt veta.
Publicerad 2011-01-25 22:24:33 i Bröstcancer,
Jaha, så har jag varit iväg och röntgat min ryggrad. Det var ingen jättekul upplevelse. Fick ligga på en brits med en ställning som höll huvudet på plats. Kördes sedan in i ett trångt rör. När de röntgade övre delen av ryggen, bröstryggen, hade jag huvudet i mitten av röret. Då fick jag riktiga klaustrofobiska känslor. Var tvungen att börja räkna. 1, 2, 3, 4...... ett sätt för mig att fokusera på något annat och glömma bort det jag är rädd för. När nedre delen av ryggen röntgades var hela överkroppen inne i röret vilket gjorde att huvudet var i yttre delen av röret. Jag kunde alltså skymta slutet på tunneln (lät inte bra..). Och det kändes bättre.
40 minuter tog det för hela ryggen. Blev av någon outgrundlig anledning fruktansvärt kissnödig, sådär så det gör riktigt ont. Så när jag hörde - Nu är vi färdig och du körs ut, i hörlurarna, blev det halleluja rop. Och snabbt som attan tog jag mig ut därifrån. Hörlurar har man på sig därför att det är ett olidligt oväsen när maskinen kör.
Jaha. Och nu är det dags att vänta igen. Och spekulera. Och vänta.
Publicerad 2011-01-25 22:13:30 i Allmänt,
Helgen som gick var en kulinarisk upplevelse. Tyckte mest att vi åt.
Lördag kväll var vi hembjudna till familjen Malmgren. Det är yngsta sonens bästa vänner från dagistiden som sammanfört sina föräldrar med oss. Så nu är vi tre familjer som ses lite då och då. Superkul.
Söndag lunch var vi ute på Vindåkra och åt lunch. En fantastisk lunchbuffé och trevligt sällskap av Kalle och Karin, Magnus och Marie, Andreas och Pauline och Håkan och Martin som inte hade sina fruar med. Dock hade alla i sällskapet med sina barn.
När vi tjejer var mätta och belåtna vandrade vi vidare i lokalerna och shoppade på rean.
Vindåkra har underbara kläder och heminredning i en fantastisk miljö. Som ni ser, superlativerna haglar....
Och.... på kvällen var vi på middag hos lilla svägerskan där vi fick nöjet att träffa hennes nya pojkvän på riktigt. Mysig och trevlig kille som känns väldigt äkta.
Som sagt, mätt i magen blev jag......
Publicerad 2011-01-22 10:15:05 i Bröstcancer,
Var ute och promenerade med lilla svägerskan igår, även kallad Linda. Det är skönt att komma ut och det behövs ingen lång runda för att få igång kroppen. Eftersom min kropp är helt nedkörd nu så är det ett utmärkt sätt att komma igång. Jag har fått rådet att röra mig under en halvtimme 6 dagar i veckan. Så det får bli min nya giv.
Jag fick reda på att vi har en friskvårdstimme i veckan på jobbet. Det innebär att man på arbetstid får lov att motionera i den form man önskar. Då fixar jag två halvtimmar i dagsljus i alla fall. Sen ska jag bara få till fyra halvtimmar på helg och kvällstid. Och det ska ju gå, såklart. (Undrar om jag kommer ut på dessa halvtimmar på jobbet. Vi tar ju inte ens någon fikapaus.... )
Hela min kropp gör ont. Men det känns inte riktigt som skelettet utan mer muskler och bindväv. Har ont i högra höften. När jag trycker på omgivande vävnad upplever jag att det är det som gör ont. Jag får kramp i högra sidan av överkroppen när jag vrider mig om, tex när jag ska backa ut bilen. Sen har jag hälsporre i höger fot, ont i ischias, rumpa, ena knäet, ibland i låren....... osv. Jag är ett vrak. Så jag tror att jag förutom min promenader måste ta tag i streching. Min läkare tänker sig att hon ska skicka mig till en sjukgymnast. Och det är en bra idé. Ska bara göra den förbannade röntgen först....
Lite promenader och sedan kan det bli gymmet igen.
Att det ska vara så svårt att må bra. Men jag är tacksam för att det bara är kroppen som är sjuk.
Publicerad 2011-01-20 16:58:53 i Bröstcancer,
Så låg den då där i posten och väntade på mig. Kallelsen. Jag ska göra en magnetröntgen på min ryggrad. Detta pga av att jag har mycket besvär från ryggslutet vilket trycker på min ischiasnerv som ger symtom ner i vänstra delen av rumpa och ben.
I måndags var jag inne hos min doktor på mitt fyra-månaders-återbesök. Tog upp frågan om min rygg. Jag misstänker ju själv diskbråck. Hon tyckte att jag skulle gå till en sjukgymnast, men ville först göra en magnetröntgen för att se att det verkligen var diskbråck. Eller något annat. Jag vill inte ens tänka på det där annat.
Jag har haft mer eller mindre problem med min rygg sedan i juni. Nu på senare tid har det blivit lite sämre. Det efter att jag knäckte till ryggen strax innan jul. Jag gjorde en dålig rörelse, framåtböjd och lyft på samma gång.
Naturligtvis är jag rädd för att det är något styggare som invaderat min rygg. Men helt logiskt borde det inte vara det. Men man vet ju aldrig. I januari förra året konstaterades det att mitt skellett var helt friskt, jag gick sedan igång med cellgifter. I juni började jag få ont i ischiasnerven. Helt logiskt borde inget styggt ha hunnit börja växa då, under pågående cellgifter. Så jag får ju hoppas att det bara är en dålig rygg. Och att jag med sjukgymnastik kan få rätt på det.
Magnetröntgen blir av den 25 januari, dvs på tisdag. Och sedan kommer väntan igen. Jag som helst vil strutsa mitt problem. Stoppa huvudet i sanden alltså.
Annars såg alla prover alldeles utmärkta ut. Doktorn klämde på bröst och körtlar också och hade inte några anmärkningar där heller. Mitt blodtryck var dock högt så jag beordrades att uppsöka vårdcentralen för att ta ett nytt tryck under lite lugnare omständigheter. - Det är inte bra att ha högt blodtryck och var överviktig, sa doktorn. Hm. Det där sista hörde jag nog inte.....
Jag fick även min Herceptinbehandling i måndags. Nr 13 av 17, bara fyra kvar. Tack och lov. Mår inte speciellt bra efter behandlingarna. Ont i hela kroppen och magen. En riktig plåga. Men, men. Allting har en ände. Utom korven. Som har två.......
Stackars Åse fick sin dos av gnäll från mig i går kväll då vi var ute och promenerade.
Publicerad 2011-01-19 16:01:48 i Allmänt,
Min lilla 6-åring har fått för sig att han ska lära sig läsa. Och snabbt ska det gå. Martin hittade några gamla plastbokstäver som storebror hade i samma ålder (dock utan det minsta intresse). Och lillebror började stava. Vi var i köket, han i vardagsrummet.
Först kom han med detta:
Ledtråd: Det är engelska, fult uttryck, och väldigt illa stavat.
Nästa ord blev detta (med mycket fnitter från sonen):
Helt korrekt stavat, men kanske inte heller så trevligt.
Nu fick vi i stället ge förslag på ord han kunde stava till (och leda in honom på lite bättre tankar):
Jaha, det gick ju bra. Han är inte bara programmerad på fula ord.
Och såklart favoriten:
I skolan (förskoleklass) har de börjat nosa lite på bokstäverna. I samling tar de upp olika bokstäver och så får barnen nämna ett ord som börjar på den bokstaven. En dag undrade fröken vad som kanske börjar på H. Arvid räcker direkt upp handen, och får svara: Husbåt. Hm. Ett underligt val.
Nåväl. Jag har alltid tyckt mycket om att läsa, men även att skriva och det känns roligt att det åtminstone finns någon i familjen som kanske kan få samma intresse. Den store brodern läser mest TinTin. Men det är ju kul det också förstås.
Publicerad 2011-01-16 21:21:46 i Bröstcancer,
Låg i lunginflammation hela veckan. Som tur var hade febern gått ner så att jag kunde åka iväg på SPA på fredagen tillsammans med mina nyvunna vänner.
På fredagmorgonen var jag nere och tog blodprov inför måndagens läkarbesök, återkontroll nr 2.
Halv elva blev jag hämtad av Elisabeth och vi for iväg till Hotell Skansen i Båstad. Älskar detta ställe. Där mötte vi upp våra Göteborgsvänner, Annika och Ingrid. Vi checkade in och åt lunch och sedan var det SPA för hela slanten. Vi drällde omkring i våra morgonrockar, badade och gick på behandlingar. Och pratade. Ja, herregud, vad vi pratade. Vi pratade om allt. Naturligtvis om cancern som ju förenar oss. Men även om allt annat i livet. Tänk att hitta sådana vänner på nätet. De är helt underbart galna.
På kvällen vankades en fantastiskt god trerätters middag. Och vi pratade, och pratade och pratade. Blev rent torr i munnen. Kom sent i säng och det var segt att stiga upp. Vi åt en härlig frukost och fortsatte prata. Jag var hemma strax efter två, det var svårt att slita sig. Men vi kom hem till slut.
I poolen
Jag tog det lungt en timme hemma och sedan bar det av på date med lilla mannen. Först gick vi en runda i stan och sedan åt vi middag på Hai och därefter var det dags för opera. Vi såg Madama Butterflie på Malmö Opera. Fantastiskt! Har alltid älskat opera men kommer allt för sällan iväg.
Sen var jag trött. Jag sov över tolv timmar natten till söndag.
Söndagen har jag ägnat åt att plocka undan det sista julpyntet. Skönt, så var det klart. Men jag inser också att jag behöver köra en tur till Vellinge blomman för att handla nya växter.
I morgon, som sagt, läkarbesök, men även Herceptin-behandling nr 13. Bara fyra kvar efter morgondagen.
Godkväll!
Publicerad 2011-01-13 00:37:40 i Allmänt,
Oj, vad jag längtar efter vardag. Gå till jobbet, ha helg, gå till jobbet, ha helg. Gnälla lite över sin arbetssituation. Längta efter ledighet. Sucka över slentrianen. Glädjas över våren.
Ja, lite hederlig skittråkig vardag hade suttit fint!
Publicerad 2011-01-11 12:46:42 i Bröstcancer,
Kom till vårdcentralen klockan tre igår. Massor med folk och kaos, det var måndag, alla vill träffa en doktor efter helgen. Nåväl, det togs en CRP (sänka) den låg på 60. Inte jättehögt men ändå en indikation på något. Doktorn lyssnade på min högerlunga, den är rosslig och hon tyckte att det lät som lunginflammation. Samma ställe som jag hade lunginflammation på förra gången, högra lungan. Den gamla inflammationen var tio gånger värre än denna, det går inte att jämföra, så sjuk jag var då. Usch. Troligen var det den som gjort att jag har ärr på lungan som inte går att definiera. Jag säger ärr eftersom jag tror att det är så, men läkarna vill ju inte säga att det är det eftersom de inte kan garantera det. Den gången gjordes ingen lungröntgen och det är det som är problemet nu. Hade det funnits en lungröntgen från då, hade man kanske kunnat avfärda mina fläckar på lungan som ärr. Det hade varit väldigt skönt.
Så skönt då att jag blev ivägskickad på lungröntgen denna gången. Dels för att bekräfta att det verkligen är lunginflammation som är problemet men också för att dokumentera, så att det finns material att arbeta med inför nästa skiktröntgen i april. Tänk om det skulle bli nya ärr från denna inflammation och så finns inget röntgenunderlag. Hemska tanke. Då kommer allt att bli ännu mer jobbigt. Är de nya fläckarna metastaser? Hu.
Jag var nere på röntgen vid halvfyra. Kom in vid fem. Och sedan var det väntan, och väntan, och väntan. Skulle ju gå vidare till akuten för att träffa en läkare, som skulle skriva ut antibiotika. När jag var nere på akuten och skulle anmäla mig där konstaterade jag att jag inte orkade vänta mer. Febern hade börjat stiga igen. Så jag åkte hem i stället och var hemma strax innan sju. Och idag pratade jag med doktorn på vårdcentralen som via telefon meddelade att man kunde se att det var en del förändringar på lungan som tyder på lunginflammation. Det var lite svårbedömt eftersom det fanns en del strålskador på lungan. Ack min stackars högerlunga. Tur att den vänstra är så pigg och glad.
Så nu blir det antibiotika. Lika bra det.
Publicerad 2011-01-10 13:20:54 i Allmänt,
Tänkte hoppa på trenden. Att bädda ner mig med hosta och hög feber i en vecka eller så. Började i onsdags så nu borde det snart vara klart.
Ska till doktorn i eftermiddag för att utesluta lunginflammation. Måste bara berätta förresten att jag blev riktigt imponerad av vårdcentralen i morse. Ringde dit vid nio och hamnade såklart i en fet kö. Nu finns det ju en liten fiffig tjänst som innebär att man kan, i stället för att sitta i kö, lämna sitt nummer så ringer de tillbaks. Yeah Right, tänkte jag, men lämnade ändå mitt nummer eftersom jag inte orkade med att vara nr 14. Och banne mig! De ringde tillbaks. En jättegullig sjuksköterska, tror hon hette Lena. Och inte nog med det. Jag fick inte det vanliga svaret heller när jag beskrev min problematik: - Det är säkert bara virus, ät en alvedon. Nej hon lyssnade på mig och min historik och tyckte det var viktigt att kolla lungorna eftersom jag haft en allvarlig lunginflammation för snart fyra år sedan. Jamen, det var ju käckt! För är det lunginflammation vill jag inte ligga här och skrota och slösa bort värdefull tid. Jag ska ju på SPA på fredag för tusan!
Nåja, jag är ju inte jättepigg. Man blir lite medtagen av 40 graders feber och bristande matintag. Har alltid så svårt att äta när jag är sjuk. Nu drabbar det ju inte någon fattig (om ni fattar vad jag menar, blink, blink). De kilon jag förlorar känner jag inget behov av att få tillbaks. Men energin som försvann samtidigt får gärna leta sig hit igen.
Redan runt nyåret kände jag mig dålig. Men bara i musklerna i kroppen. Ingen feber, inga andra symptom. Vilket naturligtvis gjorde att jag spekulerade i om det kunde vara biverkningar från Herceptinet. Det låter sjukt. Men jag blev faktiskt glad när det visade sig vara influensa. För influensa är övergående. Herceptin ska jag ha i kroppen i fyra månader till. Skulle egentligen haft behandling idag, men det sköts upp en vecka.
Återkommer med rapport från läkarbesöket.....
Publicerad 2011-01-02 15:02:05 i Allmänt,
