Lungorna och ryggen
Har ju haft besvär med mina lungor och min rygg en längre tid. Känns som astma i lungorna, fast en astma som inte går över hur mycket Pulmicort jag än inhalerar. Jag har ju ganska kraftig astma i grunden så känslan känns igen. Har faktiskt, när jag tänker efter, haft mycket astma detta året. Speciellt slog det till under första veckan efter behandling med Taxotere. Irriterande är det eftersom jag inte kan andas in riktigt djupt utan ansträngning. Sen var det ryggen då. Har haft mycket problem med bröstryggen och nacke vilket ofta leder till huvudvärk. Under våren då jag mest legat i soffan har jag inte haft så mycket besvär. Men nu, när jag är aktiv igen och belastar ryggen mer har det blivit riktigt dåligt.
Nåväl, eftersom jag avslutat strålningen nyss tänkte jag att jag helt enkelt fått lunginflammation. Det är en inte så vanlig biverkan, men ändå förekommande. Jag ringde alltså till strålningen och fick till en tid som i går då. Jag fick inte min vanliga strålningsläkare utan en äldre herre. Mycket kompetent och erfaren, vilket känns tryggt. Han lyssnade och klämde och konstaterade att det inte var något fel. Han kunde inte höra några konstiga ljud alls. Ryggontet jag har trodde han berodde på att jag fått strålning rätt på muskeln, som redan från början är känslig. Det tar upp till tre månader innan man är återställd efter strålningen. Han tyckte att jag skulle göra en skikt-röntgen på lungorna en gång om året för att ha koll på att det inte händer grejer i det området. Fördelen är att man då får med de mest känsliga områdena; lungor, bröst och lymfa.
Idag hade jag tid hos en av onkologens sjukgymnaster och det var givande. Jag förklarade mitt problem och han menade att även påverkan på framsidan spelar roll för ryggmusklerna. På framsidan har ju bröstmuskeln blivit väldigt misshandlad. Där har jag även ett stort sårområde som läkt ihop en del med vävnaderna under. Så han ägnade en lång tid åt att dra och sträcka området runt ärret för att göra hela den biten smidigare. Den ska ju inte sitta fast i underlaget eller muskeln. Han klämde även en del på ryggen och gav mig en strechövning. Kändes bra, trevlig och intresserad sjukgymnast. Nu ska jag tillbaks om en vecka.
I samråd med min favoritläkare tog jag 4 mg kortison igår och 2 mg idag. Inhallerar också Pulmicort vid ett tillfälle ytterligare. Känner mig väldigt restriktiv när det gäller kortisonet, men om det kan göra mina lungor bättre så testar jag gärna. Det är ju verkligen ingen hög dos om man jämför med vad jag stoppat i mig i våras. Jag tycker faktiskt att lungerna känns bättre idag, men långt ifrån bra.
Nåväl, eftersom jag avslutat strålningen nyss tänkte jag att jag helt enkelt fått lunginflammation. Det är en inte så vanlig biverkan, men ändå förekommande. Jag ringde alltså till strålningen och fick till en tid som i går då. Jag fick inte min vanliga strålningsläkare utan en äldre herre. Mycket kompetent och erfaren, vilket känns tryggt. Han lyssnade och klämde och konstaterade att det inte var något fel. Han kunde inte höra några konstiga ljud alls. Ryggontet jag har trodde han berodde på att jag fått strålning rätt på muskeln, som redan från början är känslig. Det tar upp till tre månader innan man är återställd efter strålningen. Han tyckte att jag skulle göra en skikt-röntgen på lungorna en gång om året för att ha koll på att det inte händer grejer i det området. Fördelen är att man då får med de mest känsliga områdena; lungor, bröst och lymfa.
Idag hade jag tid hos en av onkologens sjukgymnaster och det var givande. Jag förklarade mitt problem och han menade att även påverkan på framsidan spelar roll för ryggmusklerna. På framsidan har ju bröstmuskeln blivit väldigt misshandlad. Där har jag även ett stort sårområde som läkt ihop en del med vävnaderna under. Så han ägnade en lång tid åt att dra och sträcka området runt ärret för att göra hela den biten smidigare. Den ska ju inte sitta fast i underlaget eller muskeln. Han klämde även en del på ryggen och gav mig en strechövning. Kändes bra, trevlig och intresserad sjukgymnast. Nu ska jag tillbaks om en vecka.
I samråd med min favoritläkare tog jag 4 mg kortison igår och 2 mg idag. Inhallerar också Pulmicort vid ett tillfälle ytterligare. Känner mig väldigt restriktiv när det gäller kortisonet, men om det kan göra mina lungor bättre så testar jag gärna. Det är ju verkligen ingen hög dos om man jämför med vad jag stoppat i mig i våras. Jag tycker faktiskt att lungerna känns bättre idag, men långt ifrån bra.