En tur till Norrköping
I måndags bar det av mot Norrköping till Martins barndomskompis Jonas, hans fru och deras tre barn.
Vi startade på förmiddagen och som första etapp valde vi Knisslinge och Wanås slott. Vi tog en lång tur i parken där de ställt ut "konstverk". Och så lite picnic på det. Väldigt vackert slott, väldigt vacker park. Men ack, vilket oattraktivt samhälle Knisslinge är. Jag är ledsen alla Knisslingebor, men ni måste göra något åt det.

Jättestora, röda bollar uppe i träden

En jättestor sten

Ett hus utan väggar

Killarna, på en helt vanlig stubbe
Efter picnic bar det av mot Osby och Brios Lekoseum. Alltså ett leksaksmuseum. Många gamla leksaker som skapade minnen där.

Stilsäkert dockskåp med designklassiker av Arne Jacobsson; Ägget, Svanen.....
Vi var framme i Norrköping framåt kvällen och då väntade middagen på oss.
I tisdags gick vi på Kolmården. Har faktiskt aldrig varit där. Den stora behållningen var Delfinshowen, regiserad av Markoolio minsann. Det är något rörande med delfiner, de är så duktiga, så kloka, och utstrålar godhet. Vi fick även erfara hur det går till när man gör delfinbebisar. Hm, det blev liksom lite barnförbjudet då vi tittade på delfinerna i deras stora tank innan showen.

Tjoflöjt. Där hoppar de!
Turen på själva djurparken var inte jätteupphetsande. Det var lite som Skånes Djurpark på anabola. Tror det var väldigt blyga djur. Fick leta för att hitta dem.

Miljarder flugor kan inte ha fel. Bajs är gott! Verkar noshörningarna också tycka.

Schimpans petar i vattnet med en pinne
Allra sist på dagen tog vi safarituren med egen bil. Det är sista året man får köra egen bil genom safariområdet. Från och med nästa år går turen med linbana. Vilken tur. Att man inte får köra igenom området. Det var kö hela vägen, snacka om avgaser. Stackars djur. Vi fick dock se en del bergsgetter, giraffer och lejon och annat som hör parken till.

En varg strosade förbi

En giraff
Hoppsan vad jag var trött på kvällen efter det här äventyret. Stel i kroppen och trött i musklerna.
På onsdagen bar det av hemåt. Vi började med att stoppa i Berg vid Göta kanal och se hur båtarna slussades in. Faktiskt väldigt intressant att se hur det går till. Tänk att slussarna byggdes vid 1800-talets början.

En sluss och en rumpa i blickfånget

Spännande....
Nästa etapp på vår femtiomilafärd var Brahehus, en ruin längs E4-an.

Spännande ruin att vimsa runt i. Tills det började regna.
Och äntligen kom vi sedan då till Gränna. Polkagrisarnas hemstad. Naturligtvis tittade vi på själva tillverkningen, men framför allt gjordes inköp. Sedan satt de två små och mumsade hela vägen hem.

En sockerbagare här bor i staden....

En glass på ett fik hann vi också med
Oj, oj, oj, vad vi är trötta på de små rösterna nu när vi kommit hem. Har varit mycket: "När är vi framme?" längs vägen. Ungefär de sista tjugo milen.

Arvid fick en SvamBob-tidning att roa sig längs med vägen. Med tidningen följde dessa simglasögon. Han är helnöjd. Observera ögonfransarna.
Vi startade på förmiddagen och som första etapp valde vi Knisslinge och Wanås slott. Vi tog en lång tur i parken där de ställt ut "konstverk". Och så lite picnic på det. Väldigt vackert slott, väldigt vacker park. Men ack, vilket oattraktivt samhälle Knisslinge är. Jag är ledsen alla Knisslingebor, men ni måste göra något åt det.

Jättestora, röda bollar uppe i träden

En jättestor sten

Ett hus utan väggar

Killarna, på en helt vanlig stubbe
Efter picnic bar det av mot Osby och Brios Lekoseum. Alltså ett leksaksmuseum. Många gamla leksaker som skapade minnen där.

Stilsäkert dockskåp med designklassiker av Arne Jacobsson; Ägget, Svanen.....
Vi var framme i Norrköping framåt kvällen och då väntade middagen på oss.
I tisdags gick vi på Kolmården. Har faktiskt aldrig varit där. Den stora behållningen var Delfinshowen, regiserad av Markoolio minsann. Det är något rörande med delfiner, de är så duktiga, så kloka, och utstrålar godhet. Vi fick även erfara hur det går till när man gör delfinbebisar. Hm, det blev liksom lite barnförbjudet då vi tittade på delfinerna i deras stora tank innan showen.

Tjoflöjt. Där hoppar de!
Turen på själva djurparken var inte jätteupphetsande. Det var lite som Skånes Djurpark på anabola. Tror det var väldigt blyga djur. Fick leta för att hitta dem.

Miljarder flugor kan inte ha fel. Bajs är gott! Verkar noshörningarna också tycka.

Schimpans petar i vattnet med en pinne
Allra sist på dagen tog vi safarituren med egen bil. Det är sista året man får köra egen bil genom safariområdet. Från och med nästa år går turen med linbana. Vilken tur. Att man inte får köra igenom området. Det var kö hela vägen, snacka om avgaser. Stackars djur. Vi fick dock se en del bergsgetter, giraffer och lejon och annat som hör parken till.

En varg strosade förbi

En giraff
Hoppsan vad jag var trött på kvällen efter det här äventyret. Stel i kroppen och trött i musklerna.
På onsdagen bar det av hemåt. Vi började med att stoppa i Berg vid Göta kanal och se hur båtarna slussades in. Faktiskt väldigt intressant att se hur det går till. Tänk att slussarna byggdes vid 1800-talets början.

En sluss och en rumpa i blickfånget

Spännande....
Nästa etapp på vår femtiomilafärd var Brahehus, en ruin längs E4-an.

Spännande ruin att vimsa runt i. Tills det började regna.
Och äntligen kom vi sedan då till Gränna. Polkagrisarnas hemstad. Naturligtvis tittade vi på själva tillverkningen, men framför allt gjordes inköp. Sedan satt de två små och mumsade hela vägen hem.

En sockerbagare här bor i staden....

En glass på ett fik hann vi också med
Oj, oj, oj, vad vi är trötta på de små rösterna nu när vi kommit hem. Har varit mycket: "När är vi framme?" längs vägen. Ungefär de sista tjugo milen.

Arvid fick en SvamBob-tidning att roa sig längs med vägen. Med tidningen följde dessa simglasögon. Han är helnöjd. Observera ögonfransarna.