Båstad
I eftermiddags kom jag hem. Så där nöjd och härligt sönderskrattad som man bara kan bli efter en härlig tjejhelg.
Mina kära vänner och jag tillbringade 24 timmar tillsammans i ett hus i Båstad som tydligen, jag visste inte om det innan, är befolkat av vänliga spöken. Annika körde sin spökdetektor efter att det knarrat misstänk i huset och skrämde livet av mig. Det slutade med att vi flyttade in alla sängarna till ett rum och sov lite huller och buller. Lite spökrädda, sönderfnittrade med stark lägerskolekänsla. Fast nu är vi runt 40, inte runt 14. Vissa saker förändras aldrig.
Godmorgon.... Notera gärna att vi hade en strumpsovare hos oss.
Under fredageftermiddagen tog vi en promenad ner till stranden. Det inte så fina vädret tog oss på bar gärning att vi fick springa (så gott det nu gick) in till min syster fulla av blöt sand och regnvåta kläder. Där blev vi väl omhändertagna. Och med en Jästermeister i magen tog vi oss tillbaks till vårt egna lilla bo.
Det var ju faktiskt fint när vi gav oss iväg.....
"Oh, vilka fina doftollon" utropar Elisabeth. Hörrududu. Det heter doftolvon. Och dessutom var det en snöbollsbuske.
Oj, vad vi fotograferar.
Regntunga skyar.
På lördagen vaknar vi av åska och en hagelstorm utan dess like. Det låg drivor med hagel ute i trädgården och det tog lång tid innan det smälte bort på de skuggigare ställena.
Snö?
På lördagseftermiddagen skildes vi med löfte om att träffas snart igen. Underbara vänner.
Mina kära vänner och jag tillbringade 24 timmar tillsammans i ett hus i Båstad som tydligen, jag visste inte om det innan, är befolkat av vänliga spöken. Annika körde sin spökdetektor efter att det knarrat misstänk i huset och skrämde livet av mig. Det slutade med att vi flyttade in alla sängarna till ett rum och sov lite huller och buller. Lite spökrädda, sönderfnittrade med stark lägerskolekänsla. Fast nu är vi runt 40, inte runt 14. Vissa saker förändras aldrig.
Godmorgon.... Notera gärna att vi hade en strumpsovare hos oss.
Under fredageftermiddagen tog vi en promenad ner till stranden. Det inte så fina vädret tog oss på bar gärning att vi fick springa (så gott det nu gick) in till min syster fulla av blöt sand och regnvåta kläder. Där blev vi väl omhändertagna. Och med en Jästermeister i magen tog vi oss tillbaks till vårt egna lilla bo.
Det var ju faktiskt fint när vi gav oss iväg.....
"Oh, vilka fina doftollon" utropar Elisabeth. Hörrududu. Det heter doftolvon. Och dessutom var det en snöbollsbuske.
Oj, vad vi fotograferar.
Regntunga skyar.
På lördagen vaknar vi av åska och en hagelstorm utan dess like. Det låg drivor med hagel ute i trädgården och det tog lång tid innan det smälte bort på de skuggigare ställena.
Snö?
På lördagseftermiddagen skildes vi med löfte om att träffas snart igen. Underbara vänner.
