Men vad hände?
Helt plötsligt har nästa tre veckor gått. Jag har inte tagit ett foto, inte skrivit ett enda inlägg. Vad hände egentligen?
Jo. Det som hände var verkligheten som kom tillbaka. Verkligheten med jobb, skola och......vardag.
Jag jobbar ju universitetet och i augusti och början av september har vi årets tyngsta arbetsperiod (januari är också lite dryg) och jag har i princip jobbat - kollapsat i soffan. Jobbat - kollapsat i soffan. Osv. Inte varit särskilt social överhuvudtaget.
Nu har arbetsbördan lättat. Och det firar vi med en rejäl förkylning. En sån där som knockar ut en rejält. En sån som gör att man måste vara hemma från jobbet. Inte så väldigt kul. Men jag har ju å andra sidan tid att skriva.
Men vad har hänt sedan sist?
1. Jag fick besked på att min hjärna mådde bra. Inga misstankar om någonting. Det såg helt rent ut på CTn.
2. Det visade sig att jag hade ett förhöjt TSH-värde så nu ska jag äta sköldkörtelhormon, Levaxin. Ytterligare en tablett att peta ner i dosetten. Det är i alla fall inte ensamt där ner i plastfacken....
3. Nils och pappa har varit iväg på sin årliga far-och-son-paddlings-helg tillsammans med tre andra farochson-sällskap. Fast i år paddlade de inte. De åkte båt. Motorbåt. Hm. Men de tältade i alla fall. Och eldade upp pinnar och åkte flotte och andra viktiga saker.
4. Hastigt bestämdes det att vi åker till Alicante i höst.
5. Jag hade ett lyckat Pomp de Lux home-party här hemma. Johanna demonstrerad och mina gäster köpte. Och köpte. Och köpte. Jag fick bjudit hem några gamla vänner och några nya. En härlig mix av människor.
6. Jag var iväg på mammografi i början av veckan. Känns alltid konstigt att stå där med bara 50% av normalt undersökningsmaterial. Väntar på besked. Måtte de inte hitta någon skit.
7. Vi har förlorat en härlig kvinna. Min systers svärmor gick hastigt bort. Vi har träffats framför allt vid högtidsdagar. Hon förgyllde våra storfamiljsjular bland annat. Vi kände inte varandra så väl, men jag uppskattade hennes empati, humor och livsglädje. Hon umgicks med vänninorna och spelade golf flera dagar i veckan. Och nu är hon borta. Det är förjävligt.
8. Jag har varit på kick-off med jobbet. Det var väldigt trevligt och givande främst på det sociala planet. Vi fick träffa vår blivande chef, som börjar hos oss den 1 oktober. Verkar kunnig, intresserad och avslappnad och knappt torr bakom öronen. Han är ca 30 år yngre än många av våra lärare. Det kan ju bli intressant. Jag ser i alla fall fram emot att lära känna honom. Jag tror att han har samma syn på driften av vår institution som många av oss andra i ledning/administration.
9. Vi har varit på värsta härliga 45-årsfesten. Så kul vi hade. Jag dansade och dansade och dansade. Det var så roligt att jag gick och log ett par dagar efter. Vem var jublilaren då? Jo, lilla grannen. Så man kan ju säga att vi hade ganska nära hem. Det är bra med krypavstånd. Mycket bra. Jag kravlade mig hem redan kl. två på natten. Martin drällde in vid halvfyra. Han har en tendens att vara en av dem som värdparet gärna vill bli av med, när sängen står och lockar.
Jo. Det som hände var verkligheten som kom tillbaka. Verkligheten med jobb, skola och......vardag.
Jag jobbar ju universitetet och i augusti och början av september har vi årets tyngsta arbetsperiod (januari är också lite dryg) och jag har i princip jobbat - kollapsat i soffan. Jobbat - kollapsat i soffan. Osv. Inte varit särskilt social överhuvudtaget.
Nu har arbetsbördan lättat. Och det firar vi med en rejäl förkylning. En sån där som knockar ut en rejält. En sån som gör att man måste vara hemma från jobbet. Inte så väldigt kul. Men jag har ju å andra sidan tid att skriva.
Men vad har hänt sedan sist?
1. Jag fick besked på att min hjärna mådde bra. Inga misstankar om någonting. Det såg helt rent ut på CTn.
2. Det visade sig att jag hade ett förhöjt TSH-värde så nu ska jag äta sköldkörtelhormon, Levaxin. Ytterligare en tablett att peta ner i dosetten. Det är i alla fall inte ensamt där ner i plastfacken....
3. Nils och pappa har varit iväg på sin årliga far-och-son-paddlings-helg tillsammans med tre andra farochson-sällskap. Fast i år paddlade de inte. De åkte båt. Motorbåt. Hm. Men de tältade i alla fall. Och eldade upp pinnar och åkte flotte och andra viktiga saker.
4. Hastigt bestämdes det att vi åker till Alicante i höst.
5. Jag hade ett lyckat Pomp de Lux home-party här hemma. Johanna demonstrerad och mina gäster köpte. Och köpte. Och köpte. Jag fick bjudit hem några gamla vänner och några nya. En härlig mix av människor.
6. Jag var iväg på mammografi i början av veckan. Känns alltid konstigt att stå där med bara 50% av normalt undersökningsmaterial. Väntar på besked. Måtte de inte hitta någon skit.
7. Vi har förlorat en härlig kvinna. Min systers svärmor gick hastigt bort. Vi har träffats framför allt vid högtidsdagar. Hon förgyllde våra storfamiljsjular bland annat. Vi kände inte varandra så väl, men jag uppskattade hennes empati, humor och livsglädje. Hon umgicks med vänninorna och spelade golf flera dagar i veckan. Och nu är hon borta. Det är förjävligt.
8. Jag har varit på kick-off med jobbet. Det var väldigt trevligt och givande främst på det sociala planet. Vi fick träffa vår blivande chef, som börjar hos oss den 1 oktober. Verkar kunnig, intresserad och avslappnad och knappt torr bakom öronen. Han är ca 30 år yngre än många av våra lärare. Det kan ju bli intressant. Jag ser i alla fall fram emot att lära känna honom. Jag tror att han har samma syn på driften av vår institution som många av oss andra i ledning/administration.
9. Vi har varit på värsta härliga 45-årsfesten. Så kul vi hade. Jag dansade och dansade och dansade. Det var så roligt att jag gick och log ett par dagar efter. Vem var jublilaren då? Jo, lilla grannen. Så man kan ju säga att vi hade ganska nära hem. Det är bra med krypavstånd. Mycket bra. Jag kravlade mig hem redan kl. två på natten. Martin drällde in vid halvfyra. Han har en tendens att vara en av dem som värdparet gärna vill bli av med, när sängen står och lockar.
