Influensa
Tänkte hoppa på trenden. Att bädda ner mig med hosta och hög feber i en vecka eller så. Började i onsdags så nu borde det snart vara klart.
Ska till doktorn i eftermiddag för att utesluta lunginflammation. Måste bara berätta förresten att jag blev riktigt imponerad av vårdcentralen i morse. Ringde dit vid nio och hamnade såklart i en fet kö. Nu finns det ju en liten fiffig tjänst som innebär att man kan, i stället för att sitta i kö, lämna sitt nummer så ringer de tillbaks. Yeah Right, tänkte jag, men lämnade ändå mitt nummer eftersom jag inte orkade med att vara nr 14. Och banne mig! De ringde tillbaks. En jättegullig sjuksköterska, tror hon hette Lena. Och inte nog med det. Jag fick inte det vanliga svaret heller när jag beskrev min problematik: - Det är säkert bara virus, ät en alvedon. Nej hon lyssnade på mig och min historik och tyckte det var viktigt att kolla lungorna eftersom jag haft en allvarlig lunginflammation för snart fyra år sedan. Jamen, det var ju käckt! För är det lunginflammation vill jag inte ligga här och skrota och slösa bort värdefull tid. Jag ska ju på SPA på fredag för tusan!
Nåja, jag är ju inte jättepigg. Man blir lite medtagen av 40 graders feber och bristande matintag. Har alltid så svårt att äta när jag är sjuk. Nu drabbar det ju inte någon fattig (om ni fattar vad jag menar, blink, blink). De kilon jag förlorar känner jag inget behov av att få tillbaks. Men energin som försvann samtidigt får gärna leta sig hit igen.
Redan runt nyåret kände jag mig dålig. Men bara i musklerna i kroppen. Ingen feber, inga andra symptom. Vilket naturligtvis gjorde att jag spekulerade i om det kunde vara biverkningar från Herceptinet. Det låter sjukt. Men jag blev faktiskt glad när det visade sig vara influensa. För influensa är övergående. Herceptin ska jag ha i kroppen i fyra månader till. Skulle egentligen haft behandling idag, men det sköts upp en vecka.
Återkommer med rapport från läkarbesöket.....
Ska till doktorn i eftermiddag för att utesluta lunginflammation. Måste bara berätta förresten att jag blev riktigt imponerad av vårdcentralen i morse. Ringde dit vid nio och hamnade såklart i en fet kö. Nu finns det ju en liten fiffig tjänst som innebär att man kan, i stället för att sitta i kö, lämna sitt nummer så ringer de tillbaks. Yeah Right, tänkte jag, men lämnade ändå mitt nummer eftersom jag inte orkade med att vara nr 14. Och banne mig! De ringde tillbaks. En jättegullig sjuksköterska, tror hon hette Lena. Och inte nog med det. Jag fick inte det vanliga svaret heller när jag beskrev min problematik: - Det är säkert bara virus, ät en alvedon. Nej hon lyssnade på mig och min historik och tyckte det var viktigt att kolla lungorna eftersom jag haft en allvarlig lunginflammation för snart fyra år sedan. Jamen, det var ju käckt! För är det lunginflammation vill jag inte ligga här och skrota och slösa bort värdefull tid. Jag ska ju på SPA på fredag för tusan!
Nåja, jag är ju inte jättepigg. Man blir lite medtagen av 40 graders feber och bristande matintag. Har alltid så svårt att äta när jag är sjuk. Nu drabbar det ju inte någon fattig (om ni fattar vad jag menar, blink, blink). De kilon jag förlorar känner jag inget behov av att få tillbaks. Men energin som försvann samtidigt får gärna leta sig hit igen.
Redan runt nyåret kände jag mig dålig. Men bara i musklerna i kroppen. Ingen feber, inga andra symptom. Vilket naturligtvis gjorde att jag spekulerade i om det kunde vara biverkningar från Herceptinet. Det låter sjukt. Men jag blev faktiskt glad när det visade sig vara influensa. För influensa är övergående. Herceptin ska jag ha i kroppen i fyra månader till. Skulle egentligen haft behandling idag, men det sköts upp en vecka.
Återkommer med rapport från läkarbesöket.....
