Jetlag
Kom hem i fredags från en liten tur till Thailand. Nu är tiden ur led. Fast jag la mig kl. 11 i går kväll så vaknade jag fyra i morse. Inte så kul. Men så är det ju.
Vi har som sagt tillbringat två härliga veckor i Bang Tao på Phukets västkust. Vi har haft ganska mycket regn och åska (och här snackar vi åska....!) men det är ju inte som här i Sverige utan hastigt överstökat. Skön temperatur kring 28 grader och underbart varmt och skönt i vattnet. En lisa för en ömmande kropp. Jag har tillbringat många timmar simmandes omkring i poolen, lugnt och sakta. Så skönt för min stackars högersida. Så med andra ord borde jag fortsätta med detta nu när jag kommit hem. Men det lockar liksom inte lika mycket.
Vilken chock förresten, att komma hem till denna snö. Ska det månne bli en lika lång vinter som förra året. Då är jag glad att jag laddat med två veckors sol och värme.
Under vår semester gjorde vi inte många knop. Solade och badade mest och var på några utflykter. Shoppade en del på marknaderna.
Vi reste med Ving och bodde lite småsvennigt men med hög klass, direkt på stranden och med fyra stora pooler med underbart lummig omgivning. Härligt när man bara vill vara.
Lillebror lärde sig simma. Både ovan och under vattenytan.
En av dagarna hyrde vi en long tail-båt som tog oss ut till en svåråtkomlig strand som de kallar för Banana Beach.
Här badades, snorklades och solades det. Några vanligt förekommande aktiveteter under dessa veckor.
Syskonkärlek. Eller nåt.
Lågvatten på vår härliga strand.
Hoppsan. Jag fastnade tydligen också på bild.
Mina små gull.
Varje kväll var det underbara solnedgångar över vår strand.
En dag tog vi en speedboat ut till Phi Phi öarna. En ganska lång tur.
Vi besökte Ma Ya Beach. Så fullsmockat med turister att det förstörde en underbart vacker strand. Turisttillströmningen beror på att det var här filmen "The Beach" med Leonado di Caprio spelades in i slutet av nittotalet.
Tog oss in en bit på ön, men på grund av att vi hade ett sånt kort stopp här så blev turen också kort.
Höga berg kring stränderna.
På alla öar fanns dessa betryggande skyltar..... Phi Phi öarna drabbades väldigt hårt av tsunamin 2004.
Efter att ha besökt otaliga vikar på Phi Phi öarna så avslutade vi turen på Bamboo Island där man kunder sola, bada och snorklar (så klart).
Man kunde också bygga hus av koraller om man så önskade.
Nej, vi vill inte sluta bada. Sista kvällen ska dras ut lääänge.
Åsså mina fossingar......
Vi har som sagt tillbringat två härliga veckor i Bang Tao på Phukets västkust. Vi har haft ganska mycket regn och åska (och här snackar vi åska....!) men det är ju inte som här i Sverige utan hastigt överstökat. Skön temperatur kring 28 grader och underbart varmt och skönt i vattnet. En lisa för en ömmande kropp. Jag har tillbringat många timmar simmandes omkring i poolen, lugnt och sakta. Så skönt för min stackars högersida. Så med andra ord borde jag fortsätta med detta nu när jag kommit hem. Men det lockar liksom inte lika mycket.
Vilken chock förresten, att komma hem till denna snö. Ska det månne bli en lika lång vinter som förra året. Då är jag glad att jag laddat med två veckors sol och värme.
Under vår semester gjorde vi inte många knop. Solade och badade mest och var på några utflykter. Shoppade en del på marknaderna.
Vi reste med Ving och bodde lite småsvennigt men med hög klass, direkt på stranden och med fyra stora pooler med underbart lummig omgivning. Härligt när man bara vill vara.
Lillebror lärde sig simma. Både ovan och under vattenytan.
En av dagarna hyrde vi en long tail-båt som tog oss ut till en svåråtkomlig strand som de kallar för Banana Beach.
Här badades, snorklades och solades det. Några vanligt förekommande aktiveteter under dessa veckor.
Syskonkärlek. Eller nåt.
Lågvatten på vår härliga strand.
Hoppsan. Jag fastnade tydligen också på bild.
Mina små gull.
Varje kväll var det underbara solnedgångar över vår strand.
En dag tog vi en speedboat ut till Phi Phi öarna. En ganska lång tur.
Vi besökte Ma Ya Beach. Så fullsmockat med turister att det förstörde en underbart vacker strand. Turisttillströmningen beror på att det var här filmen "The Beach" med Leonado di Caprio spelades in i slutet av nittotalet.
Tog oss in en bit på ön, men på grund av att vi hade ett sånt kort stopp här så blev turen också kort.
Höga berg kring stränderna.
På alla öar fanns dessa betryggande skyltar..... Phi Phi öarna drabbades väldigt hårt av tsunamin 2004.
Efter att ha besökt otaliga vikar på Phi Phi öarna så avslutade vi turen på Bamboo Island där man kunder sola, bada och snorklar (så klart).
Man kunde också bygga hus av koraller om man så önskade.
Nej, vi vill inte sluta bada. Sista kvällen ska dras ut lääänge.
Åsså mina fossingar......
