Proppmätt
Jag har lite svårt att andas. Jag är proppmätt. Verkligen.
Efter ytterligare en fruktbar dag i universitetsvärlden hamnade jag hemma hos Martins chef, Lasse, på en helt vanlig spontanmiddag. Det är ju liksom lill-lördag idag, så det passade ju bra. God mat och trevligt sällskap. Men så fruktansvärt mätt jag blev. (Ja, jag vet. Man måste inte ta en gång till.... Men det var ju så gott.)
Efter ytterligare en fruktbar dag i universitetsvärlden hamnade jag hemma hos Martins chef, Lasse, på en helt vanlig spontanmiddag. Det är ju liksom lill-lördag idag, så det passade ju bra. God mat och trevligt sällskap. Men så fruktansvärt mätt jag blev. (Ja, jag vet. Man måste inte ta en gång till.... Men det var ju så gott.)